tårarna rinner oavbrutet
Var uppe på sjukhuset idag och tog farväl av gamlamormor. Det var det värsta jag ahr gjort i hela mitt liv. Jag tvekade först på om jag skulle våga se henne. Men mormor sa att hon är jättefin och att det ser ut som att hon bara ligger och sover. Jag tog chansen men vände i dörröppningen, även om jag försökte intala mig själv att hon bara sover, så visste jag mycket väl om att det inte var sant. Tog ett djupt andetag och svalde gråten fast den kom fram igen när mamma började gråta, vi höll om varandra en lång stund. Sen kände jag på gamlamormors händer, dom var kalla. Hennes kinder var fortfarande lite ljumna. Även om det var jobbigt, så fick jag i alla fall säga hejdå till världens mest underbara gamlamormor.
Du kommer föralltid finnas med mig, för varje steg jag tar och för varje andetag och andas in så kommer det vara din kraft och din luft jag använder. Saknar dig mer och mer för varje minut och varje sekund.
Doris Martina Nilsson
18/12 - 2010 12.00
Du kommer föralltid finnas med mig, för varje steg jag tar och för varje andetag och andas in så kommer det vara din kraft och din luft jag använder. Saknar dig mer och mer för varje minut och varje sekund.
Doris Martina Nilsson
18/12 - 2010 12.00